Jag följde inte planen. Jag gjorde INTE som Erik sa åt mig att göra. Han har sagt åt mig flera gånger att bromsa lite men jag fattade inte att han menade allvar förrän han skakade om mig på gymmet & sa att jag kommer gå upp på scenen blöt om jag fortsatte som jag gjorde, han sa åt mig och ta en vilodag, vilket jag gjorde. Men JAG lyssnade på honom försent... Jag körde mitt eget race, jag gjorde det jag trodde på och det kan jag stå för nu & om 10 år. Om någon undrar något om varför jag kollapsade så fråga mig! Jag svarar mer än gärna på era frågor & jag vill gärna få en chans att förklara mig innan ni dömer mig som person. Det jag gjorde var kanske mindre bra val (fast jag nu är starkare än någonsin & kan rekommendera sånt som man inte ska göra för att man inte ska behöva göra mina misstag.

Jag åt den maten som stod på kostschemat fast i större mängder & tränade ännu hårdare än vad han hade sagt åt mig att göra. Gör inte det, det blir INTE bättre resultat. Jag var i tävlingsform 6 veckor innan tävling, vilket inte är bra eftersom att jag inte skulle upp på scen förrän om 6 veckor. En PT lägger upp en plan som är anpassad efter dig & dina förutsättningar. Du som klient sätter upp ett mål & det är en PT:s jobb att göra upp en plan för dig så du når dina mål i rätt tid & på rätt sätt. Om du inte lyssnar på din PT så kommer du inte få bästa möjliga resultat.

Jag är ett skräckexempel på hur man inte ska göra. Jag lyssnade inte på min personliga tränare, så jag blev klar för tidigt, kollapsade & gick in i väggen. Det gäller att hitta en balans, blir utgifterna större än inkomsterna och man går på en diet med som mål att tappa fettmassa & det inte längre finns fett att ta av, då ställer kroppen in sig i svältläge och alla sinnena blir mycket skarpare, man kan till slut inte sova för att man inställd på jakt efter mat och energi. Det är därför jag klarade av att springa 1,5 mil innan frukost på en bra tid, med väldigt lite fett på kroppen.

Mitt tips till er är att hitta en PT du litar på & följ planen. Håll en bra kontakt, var öppen, ärlig & visa engagemang! Då kommer ni få otroligt mycket tillbaka, både i resultat & även en sund & hälsosam livsstil som håller i längden. #LyssnaPåCoachen #GörSomCoachSäger #GeAldrigUpp #ViljaAvStål #HaKul 

Avdelningen kallas PIVA, en speciell Psykiatrisk intensivvårdsavdelning för patienter som har ett väldigt stort behov av vård. Nästan alla intagna på Piva är tvångsomhändertagna, förutom jag. Jag var där frivilligt. Dem andra som var där vårdades enligt lag om psykiatrisk tvångsvård, (LPT). Likaså jag, jag vårdades också så, fast jag ville vara där, jag tog emot all hjälp jag fick. 

Jag går i den långa korridoren i mina favoritkläder från Better Bodies, mina mjukisar Women´s Baggy Soft Pant utan snören. Mitt aqua blue Halterneck Tank top från Better Bodies. Över har jag en varm tjockiströja från MM sports, men den har snören. Jag får gå in i ett rum med två personal och jag blir ännu en gång visiterad från topp till tå. Dem kollar igenom mina väskor så noga som jag själv aldrig har gjort. Dem hittar fack som jag aldrig har sett eller ens visste om att de fanns. Återigen förstå jag ingenting, är jag inte på sjukhuset? Har dem skickat mig till något fängelse? Det här har jag aldrig varit med om att dem gör på sjukhuset. Något är fel, drömmer jag? Är jag död? Jag förstår absolut ingenting....

Nu har dem visiterat mig och mina saker. Byxorna får jag ha på mig, även linnet, men min varma tjockiströja tar dem från mig, för att den har snören, jag kan ta livet av mig med den. Skorna får jag såklart heller inte behålla, dem har ju snören, det är träningskor, löparskor från Asics. Jag är kissnödig, jag försöker samla energi och berätta det för dem och dem uppfattar att jag behöver gå på toaletten, men det får jag inte. Jag frågar varför, och jag var tvungen att kissa i en mugg innan. Jag sa åt dem att hämta den där jävla muggen så kissar jag direkt och deras dumma svar är "Kan du det då" Jag har just sagt att jag är jättekissnödig och dem frågar om jag kan kissa.... Till slut hämtar dem en mugg som jag fyller. Men det var inte bra, jag kissade för mycket i den. Sa ju att jag var kissnödig tänkte jag...

Jag har fortfarande inte fått någon mat, ett äpple och en apelsin har jag i omsättning i kroppen. Jag ska alltså gå och lägga mig och sova genomfrusen och dödshungrig. Trots att jag får tunga droger att sova på så går det ändå inte, jag är så hungrig att jag inte kan somna, trots att jag bara har sovit 5 timmar på 2 veckor. Jag får ett äpple och ett päron, äter upp allt, inklusive kärnorna och skaftet, jag visste inte om jag skulle få någon mer mat på det här stället, så som jag har fått slita för lite frukt. Jag tänkte bara överlevnad här.

På något sätt försvinner jag, däckar, somnar eller kanske ännu mer drogad.... Jag vaknar upp av att jag är sååå hungrig och frusen... Jag tar mig ut genom dörren går genom den långa korridoren och hittar personal, jag försöker få fram att jag fryser och är hungrig, dem svarar att frukosten är inte än, den är klockan 8. Jag frågade vad klockan var, hon var bara 5. En personal går med mig till rummet och säger att jag får försöka somna om. Jag blir så arg inombords, men jag har inte energi att visa det. Jag är dessutom drogad. Jag jobbar inom vården själv, jag jobbar med precis samma saker som dem gör, jag vet att dem gör rätt i att följa mig till mitt rum och försöka få mig att somna. Skillnaden mellan mig och den personen som följde mig till rummet är att jag skulle aldrig gå och lägga någon hungrig och frusen, ALDRIG.

Jag däckar, efter ett tag hör jag några röster, jag hör frukost. På något sätt tar jag mig ut ur rummet och hittar mat, den så kallade frukosten.. Jag äter upp allt som finns. Mackor, ägg, fil, mjölk, juice, jag äter verkligen upp allt, förutom flingorna, jag orkade inte öppna burken, det var för ansträngande. När jag är klar, vill jag gå på toaletten och tvätta händerna, jag hade noterat att det inte fanns någon tvål på toaletten, så jag frågar personalen om tvål, han frågar om jag vill dusha, nej sa jag, jag vill bara tvätta händera. Jag fick i alla fall en tvål att tvätta mina händer.

Jag har mycket tankar i huvudet, det känns som att huvudet ska explodera. Jag frågar om papper och penna, efter en lång väntan får jag några blad att skriva på. Det tar inte många minuter så har jag skrivit upp allt papper jag har, jag kunde äntligen få ur mig lite tankar från huvudet... Men sen får jag inget mer papper.. Jag sitter där i ett hörn vid fönstret, jag har tagit lakarnet och använt det som en filt, jag fick in lite dagsljus från fönstret som gav mig lite extra energi. Efter en lång ensam stund, där i hörnet, ledsen och trodde jag redan var död. Eller så sov jag och hade en hemsk mardröm. Det var fel, det var verkligheten, eller det var min upplevelse och mina känslor där och då på PIVA. Det kommer in en kille, som säger att han har fixat så jag får bo på en annan avdelning, 25a lyxhotellet där personalen inte sköter sina jobb....

Fortsättning följer....